Människosyn och bemötande

Idag var jag på en otroligt bra föreläsning med Tomas Sjödin. Han är pastor på halvtid och reser sedan runt och föreläser om bl.a. människosyn. Har radiopratat en del samt skrivit en del böcker (googla på honom om ni vill veta mer).

Han tog upp mycket bra saker under de tre timmar som han pratade. Jag kommer inte kunna kommentera allt här, för då kommer det bli alldelles för långt för er att läsa, men jag tänkte ta upp några ev de saker han sa, och spara de andra sakerna till en annan dag.

Han pratade om människosyn som sagt. om sättet att se människor, att lära känna människor samt att leva med människor som man vet kommer dö inom en snar framtid. om att förlora två egna barn innan de fyllt 20 och om en kamp mot, eller med, sorgen. Sorgen som han påstår är en känsla av maktlöshet. känslorna vi har är det som lägger grunden för våran kunskap. Det är en själv som väljer vilka känslor och vilken kunskap vi ska fyllas med, och det formar våra liv. Självpåverkan kan tänkas liten, men den är mycket större än vad vi tror.

När man möter en människa så får man alltid en bild av hur den personen är och agerar. Men "du är aldrig den jag tror att du är" påstår Tomas. "lär jag känna dig kommer jag upptäcka att du är mycket vackrare än jag trodde, och mycket mer sårad". Jag håller helt med honom här. Man kan tro att man känner en person ganska bra, men ändå kan denne hela tiden överraska en med nya saker. Varje människa är unik och bär på något otroligt vackert, samtidigt som vi alla bär med oss våra spår av sorg, ensamhet och andra bekymmer som genom åren påverkat oss att bli den vi är.

Tro är även den en sak som påverkar oss hela livet, vare sig man tror eller inte så händer det att man klandrar Gud för saker som sker. Det är även det en sorts tro, att inte tro. Men tro är ingenting statiskt. Tro är inte befintligt i dess mån om att den alltid är densamma. Tron kan ändras på bara en sekund till att bli något helt annat än du tidigare trott. När man upptäcker nya saker så påverkas vår tro och man upptäcker nya och fler sidor varje dag. Det jag som individ går igenom formar min tro. En tro är alltid under utveckling och kommer aldrig vara densamma som den är just nu.

Han pratade också om bemötande.
Hur möten kan påverka en och hur blickens betydelse kan vara så stor.
Blick och källa är på många språk samma ord, och självklart finns det ett samband. med hjälp av blicken kan man se och förstå känslor och uttryck som man kanske inte kan klä i ord. Blicken kan även visa att man är arg, sårad, ledsen, glad. Det finns ett samband mellan våran blick och våra känslor. Källan av våra känslor kan man alltså se i blicken.
En blick kan få en att känna sig totalt misslyckad och bidra till att självförtroendet i en situation sviker. En annan blick kan visa att man vet allt om den andre, att man accepterar den precis som den är, vilket leder till att den personen istället växer innombords.


I slutet sammanfattade han fyra saker om vad han anser att människosyn är:

• Varje människa har en historia som är 100% värd att lyssna på
• Varje människa är unik. Det är omöjligt att upprepa någon annan. Livet är en direktsändning utan repriser
• Människan är inte sina framgångar, men inte heller sina misslyckanden
• Varje människa bär inom sig möjligheterna till växt eller utveckling

Det blev visst en sammanfattning över allt han sa och lite av mina åsikter med. Hoppas att ni orkar läsa igenom detta och tänka på det. Jag tycker iaf att det är tänkvärt.