23 april 2008

På andra sidan järnridån

Budapest, en stad full av historia. Men även en sliten stad på uppgång efter kommunistregimen. Till skillnad från andra länder bakom järnridån ger Budapest ett intryck av nutid och det är en stad som har återhämtat sig.

Stämningen i klassrummet är munter. SP3D har just fått reda på att en klassresa till Ungern är inplanerad och luften darrar av förväntningar. Hela klassen ska åka till Budapest. En stad som legat bakom järnridån. En stad fylld av historia. Förväntningarna är många och jag som älskar historia kan inte låta bli att fundera över 1900-talets oroligheter med krig och ockupation som Budapest fått utstå. Liksom andra länder jag besökt som legat bakom järnridån så förväntade jag mig en nedsliten stad, en grå stad på väg att återhämta sig till västvärldens standard.

Väl framme i Budapest kastas vi direkt in i den bistra verkligheten för alla större städer. Bilköer. En hel motorväg avstängd för ett statsbesök och detta orsakade såklart kaos för den lokala befolkningen i flera timmar. Överallt hörs sirener från polisbilar och ambulanser som antagligen är på väg att reda ut en av många trafikolyckor som sker dagligen. Poliser och vakter finns överallt. Detta hänger kvar sedan kommunismens dagar då kontrollbehovet var stort och ingen litar ännu på någon annan. Ungrarna är otrevliga mot turister, i alla fall de som inte kan engelska, vilket 99 % av befolkningen inte verkar kunna. Tyska fungerar bättre då Ungern länge varit en del i kejsardömet Österrike-Ungern, men även med tyskakunskaper är det svårt att få fram det man vill. Att de inte skulle kunna så bra engelska hade jag förväntat mig, men den brist på förståelse och hyfs som ungrarna hade förvånade mig. Som i de flesta andra öststater är klädstilen västeuropeisk men tio-femton år efter oss. De har en salig blandning av rosa trikåer, fuskpälsar, lila klackskor och slickade frisyrer. Det kändes precis som att vara tillbaka till åren i början på 90-talet. Servicen är inte alltid den bästa utan man ska sköta sig själv och inte inkräkta på andra. Ber man om hjälp i hotellreceptionen ska du inte bli förvånad om de inte kan hjälpa dig.
Som alltid när jag besökt länder i östra Europa så har alltid trafiken varit lika kaosartad. Ungern är inget undantag då jag aldrig sett ett liknande sätt att köra bil. Vi mötte flera övningskörande och jag tycker nästan synd om de som måste köra i en stad med sådan brist på trafikregler. Jag upphördes aldrig att förundras över bristen på trafikregler då ungrarna alltid kom med nya och knäppare idéer allt eftersom veckan gick. Taxichaufförerna var oftast hjälpsamma – om de förstod vart du ville åka. Priset betalades per taxi och i distrikt. Men man var tvungen att se upp för att de inte skulle lura en då de inte tvekade att ringa efter polisen. Trots all ohyfs och brist på regler har Budapest en historisk charm som flera östländer inte har. Mängder av gamla och väldesignade hus skymtar förbi genom bussrutan när vi snabbt glider genom staden. Stora torg, minnesmärken och statyer syns både mitt i centrum och i bostadsområdena. När bussen klättrat upp för en backe till slottet, får vi en enastående utsikt över Budapest. Och det är ingen dålig syn. Ena halvan av Budapest, den såkallade Pest, är helt platt. När vi står på den bergiga halvan Buda, så ser vi hela Pest breda ut sig på andra sidan Donau. Det är en mäktig syn då jag inte kan se stadens slut och jag överallt ser vackra kyrkspiror, katedraler och basilikor sticka upp och göra stadens silhuett mycket vacker i såväl dagsljus som skymning. Det gröna och mer kuperade Buda är inte mindre ståtligt. Det märks tydligt att det är Budapests Östermalm då välplanerade trädgårdar med välpolerade hus står på rad. Parkerna är helt fria från skräp och flera gånger ser jag invånare som trots att de har bråttom inte kan strunta i om det ligger skräp på marken. De stannar och plockar upp det innan de skyndar vidare. Tänk om det vore så i Sverige med, vad snyggt och rent det skulle vara då.
Alla ungrare har en dröm. En dröm om ett enat Ungern som kan konkurrera med Västeuropa. Drömmen om Ungern som gick så långt att 10 000 tals studenter demonstrerade 1956 och flera av dem gick sin död till mötes för att få ett enat och demokratiskt Ungern. Om ni åker till Ungern, gör då det för historians och kulturens skull, och ni kommer inte att bli besvikna. Besök Budapests hjärta – Hjältarnas Torg och förundras över hur stark Ungrarnas tro på sig själva och deras hjältar är. Upplev historia och kultur där den är som starkast. I Ungern, i Budapest och på Hjältarnas Torg.

Inga kommentarer: