praktik

Har mindre än ett år kvar på utbildningen och det börjar kännas lite nervöst nu tycker jag. Jag tar väldigt mycket tid på mig att ställa om stora förändringar och en utbildning är en gigantisk förändring och en yrkesroll som jag håller på att växa in i, och jag är inte på långa vägar färdig med detta ännu. Kan inte förstå att det är så lite tid kvar, varför går tiden så fort för? och varför går den så oerhört långsamt?

Är ute på min fyra veckor långa praktik inom psykiatrin just nu. Det är väldigt intressant och lärorikt. Svårt på ett sätt då vi inte läst egentligen någonting om psykiatriska åkommor tidigare och en veckas föreläsningar (med föreläsare som inte var sådär jätteengagerande) inte är mycket att hänga i julgranen. men just nu lever jag psykiatri, går på praktik 8h om dagen (fem dagar i veckan) och övrig tid sitter jag med näsan i någon av de obligatoriska böckerna vi har att läsa till tentan som är om EN VECKA nu. jag tror jag dör lite här. och så har vi ett seminarie till snart också som det är massor att förbereda till.

Jag hinner inte riktigt andas känner jag och att konstant leva med psykiatriska problem är inte det allra bästa för mig just nu. Mina ät-problem har kommit tillbaka lite smygande och nu äter jag ca 3 ordentliga portioner mat, i veckan. jag faller i gråt för praktiskt taget ingenting och jag känner hur jag bleknar bort mer och mer. leendena är inövade och spelade, och jag går liksom på tomgång till den här praktiken är över och jag bara hoppas att jag orkar ta det sista rycket nu och klara av det här utan att bryta ihop fullständigt. Det som stör mig mest är att jag som alltid läser allting jämt och ständigt knappt kan klara av en enkel instruktionstext just nu. Jag läser men ingenting fastnar utan det går bara rakt igenom mig. varken skönlitteratur eller kurslitteratur går att läsa just nu och det är ett problem då jag har tenta om en vecka och seminarium på måndag. Frågan är om den tunga praktikplaceringen har hjälpt eller stjälpt mig både på kort och lång sikt.

jag tror dock att det är extremt nyttigt att vistas på den praktiken som jag är på trots att flera patienter uppvisar samma symtom som mig, för de mår sämre än jag gör och jag ska jobba för att inte må så dåligt. även fast det känns som man själv nått botten så finns det dom som mår mycket sämre och det i sig är en lättnad, och att få vara med och arbeta för att de ska må lite bättre känns jättebra. och visst, jag skulle absolut kunna tänka mig att arbeta inom psykiatrin men inte under en längre tidsperiod förrän jag kommit rätt i mitt egna liv. men trivs på avdelningen gör jag jättemycket. Jag har en bra handledare och övrig personal är toppen.

Eyes Open

Jag slutar aldrig att förundras över denna fantastiska människa, hon har lyckats igen! Denna gång har Taylor Swift skrivit en låt utifrån Katniss vinkel i Hungerspelen och trots att låten inte är i den stilen som hon vanligtvis producerar så är det här otroligt bra, kan vara så att det är en blivande favoritlåt faktiskt! Låten är skriven för filmens officiella soundtrack och det är även låten Safe and Sound som hon släppte 23 december. Låtarna liknar inte alls varandra musikmässigt och känslomässigt. I Safe and Sound är det mer relationer som framhävs mellan Katniss och Rue, Prim och Peeta. I Eyes Open är det mer Katniss som känner sig jagad av The Capitol. Bra är låten iaf, även om den läckt ut ett par dagar för tidigt, jag älskar den!
lyssna här

Everybody's waiting
Everybody's watching
Even when you're sleeping
Keep your eyes open

A tricky thing
As yesterday we were just children
Playing soldiers
Just pretending
Dreaming dreams with happy endings
In backyards, winning battles with our wooden swords
But now we've stepped into a cruel world
Where everybody stands to keep score

Keep your eyes open

Everybody's waiting for you to breakdown
Everybody's watching to see the fallout
Even when you're sleeping, sleeping
Keep your eyes open
Keep your eyes open
Keep your eyes open

So here you are, two steps ahead and staying on guard
Every lesson forms a new scar
They never thought you'd make it this far
But turn around, they've surrounded you
It's a showdown, and nobody comes to save you now
But you've got something they don't
Yeah you've got something they don't
You've just gotta keep your eyes open

Everybody's waiting for you to breakdown
Everybody's watching to see the fallout
Even when you're sleeping, sleeping
Keep your eyes open
Keep your eyes open
Keep your eyes open

Keep your feet ready
Heartbeat steady
Keep your eyes open
Keep your aim locked
The night goes dark
Keep your eyes open

Everybody's waiting for you to breakdown
Everybody's watching to see the fallout
Even when you're sleeping, sleeping

Keep your eyes open
Keep your eyes open
Keep your eyes open
Keep your eyes open

Hunger Games!

Nu börjar det närma sig till premiären av den film jag längtat efter ett bra tag nu! var just och hämtade ut biljetterna till smygpremiären som är en dag innan den vanliga premiären och jag är otroligt glad att vi har så bra platser! och en hel dag tidigare är ju inte helt fel heller när man längtat så länge :D

Nu fattas det bara en mockingjay pin som jag så galet gärna vill ha och så är jag nöjd

1 år sedan

För ett år sedan hände en av de allra bästa sakerna i mitt liv som jag någonsin upplevt. En dröm jag aldrig ens vågat drömma om gick i uppfyllelse lite av en slump och jag har fortfarande svårt att förstå att jag har träffat min allra största idol och förebild.

På kvällen den 8 mars 2011, på en trottoar i Oslo är Taylor Swift med livvakter och sin gitarrist Grant Mickelson på väg att äta kvällsmat och de träffar på mig och några andra fans. Hon pratar med oss, men får egentligen inga svar för vi är alla helt chockade att hon är där överhuvudtaget och hon får svamla runt lite, och när livvakterna skyndar på henne så föreslår hon en gruppbild.

fina minnen, så otroligt fina minnen <3
fattar inte att det har gått ett helt år! tiden bara flyger iväg och jag saknar dem jag lärde känna där. Johanna, Andrea, Felicia, Annina, Vilde... ni är alla helt fantastiska!