04 juni 2008

SEGER!

Fötter som halkade, förtvivlade falsettliknande skrik, Karolinska skolans jubel och seger. ÄNTLIGEN! Efter att i värmen ha tågat till Rosta Gärde med en Peppet-bil som dog mitt på cykelbanan halvägs dit och ett Risbergska som var sena till sin bro, var det otroligt skönt att nu se tillbaka på det i ett segerrus. För vad gjorde det att bilen dog? Våran energi var på topp, och på fiendens skolgård hissades den svart-gula karroflaggan medan Hades välfärdsutskott stod på rad nedanför. Kanoten förlorade vi stort men sedan vände det. 1-1 efter helvetesstaffetten var ett faktum och skämten från motståndarnas kommentatorer var faktiskt roliga ("När kommentatorn inte ser, vinner inte Karro mer!"). Gula och svarta heliumballonger fyllde skyn och spred karroandan allt längre bort. Seger och utjämnat igen till 2-2 genom en rafflande och spännande trekamp i bollsporter ledde till att allt skulle avgöras i den sista och slutgiltiga grenen. Dragkampen. Risbergska ställde upp med stora killar med svällande muskler, Karro med inte alls lika muskliga eller stora killar. Men då, när jag slutade hoppas på seger vände allt. Visselpipan ljöd genom luften och risbergskas segervrål gick upp i en förtvivlad falsett när de stolta grönklädda grisarna gled framåt, samtidigt som Karro med jämna steg hamnade allt längre bak. Tillslut ljöd visselpipan ännu en gång och tecknet åt Karros håll ledde till ett segerjubel som legat och bubblat i förväntan i fem hela år. Segern hade åter igen gått till Karro och glädjen visste inga gränser. Glädjetårar, Skratt, Skrik, Dans och Sång. Ropen och SEGER ekade över gärdet samtidigt som gröna och besvikna grisar lommade iväg, besvikna och ledsna.
Segertåg med ett enda mål. Likkistan på stortorget. Inte spelade det någon roll att vi stoppade trafiken där vi gick, 800 personer i ett långt tåg genom stan. Inte en enda sur min. Karro hade fått sin efterlängtade seger och spräckt risbergskas vinnartrend. Det var de värda. När vi rundade hörnet på Stortorget och såg likkistan ökades takten och vi sprang för allt vi kunde. Målet, likkistan kom närmare och närmare, folk flyttade sig chockat ur vägen när svart och gulmålade Piltar stormade torget på väg mot målet.

Känslan att se svarta och gula Piltar badandes i likkistan kommer jag minnas länge. På toppen, en Karroflagga som markerar - SEGER och en kamp där vi äntligen lyckades. Karolinska Läroverket vann Krampen 2008. (och det var de värda!)

"KAROLINSKA LÄROVERKET TJALALALALA LA LA LA LAA"

1 kommentar:

Anonym sa...

så jävla underbar läsning!
man bara ryser i kroppen.
Länge leve karolinksa läroverket!