May theese memories break our fall...

Jag blev underkänd på praktiken och behöver gå om den för att slutföra min utbildning. Har examen idag och får min sjuksköterskebrosch och imorgon (söndag) går jag första dagen på ortopedkirurgiska avdelningen i Lindesberg.
Man kan inte lyckas alla gånger och jag är van vid att misslyckas så försöker att kämpa på även fast det är oerhört tungt just nu. Jag vill bara lägga mig ner och gråta och sedan aldrig behöva kliva upp igen, men det är inte ett alternativ jag har att välja på. Så jag fortsätter trots att jag är så utmattad på allt just nu för jag vet att jag inte skulle klara av att ta mig ur det om jag lät känslorna ta över.

och så blev cykeln stulen. Den här veckan har varit galet underbar (eller inte) och nu är det avslutning med blommor och glada människor som redan klarat sin utbildning. Jag fokuserar på mina USA-resor och alla underbara minnen kopplade till Lady Antebellum och Taylor Swift och på att jag kommer se Taylor 2-3 gånger detta år. Musik gör mig glad och just nu är Taylor den som får mig igenom dagen.

Det börjar närma sig!

Sitter och skriver en reflektion jag har till praktiken och inser nu när jag ser nedräkningarna jag har på min blogg att jag har 15 dagar kvar på min utbildning. Vart tog tiden vägen? När växte jag upp och när blev jag redo att ta det ansvaret som en legitimerad sjuksköterska har?

C-uppsatsen är godkänd och klar. Sista hemtentan fick jag i fredags reda på att jag hade klarat och läkemedelsberäkningen klarade jag också direkt. Jag har en vecka kvar på min praktikplats och det går sådär. Jag har fått semestervikariat på det stället jag alltid drömt om att arbeta på och nu gäller det bara att ta tag i praktiken och klara den så är jag där. Legitimerad Sjuksköterska på Akutmottagningen. Jag vill det här mer än jag velat något annat i hela mitt liv. Jag ska INTE snubbla på målsnöret!